För några dagar sedan började jag känna av förkylningssymptom, innan dess hade jag väldigt ont i magen pga stress också. Igår stannade jag hemma ifrån skolan, i hopp om att vara utvilad till tävlingen i Farsta på kvällen. Jag tog mig upp och ut men det var definitivt inte min kväll.

På platsliggningen hade jag hela tiden undermedvetet "platsliggningen går som den går, hon har inte legat kvar på länge så whatever". Vi ha tränat med metoden godis på nosen/framför tassarna och gå iväg. Det har funkat kanonbra! Men när godisen inte är inblandad så är det bara otålighet.

Jag prövade därför att vrida mig pyttelite och titta till höger om Pixie, tänkte att "det kommer väl ändå gå åt skogen, så varför inte testa?" MEN HÖR OCH HÄPNA! Hon låg kvar HELA tiden. Jag hör fortfarande orden: Ekipage 10, 10 poäng! Jag skakade av glädje i hela kroppen. 10 även på tandvisningen där hon kan få nerdrag för att vara för glad annars.

I pausen mellan platsliggningarna och individuella tog jag iväg henne och belönade med apport + kamplek. Sen band jag upp henne vid en lyktstolpe och gick ifrån en bit, då brukar hon vara mer laddad på mig. Några gånger testade jag hur jag skulle göra med ställandet, eftersom hon brukar sätta sig innan kommendering när jag går tillbaka. Jag kände att jag antingen behövde riskera till 95% att hon gör helt fel, eller köra DK och ge ett extra "stanna"-kommando. Jag bestämde mig för DK.

När vi väl gick ut på plan kändes det finfint, vi skulle kunnat sätta 1:a priset! ...men väl framme vid start såg jag på henne hur fokus liksom rann ur henne. En hel del DK i linförigheten för att locka tillbaka henne, men Pixie ville inte tillbaka till jorden.

Ställde sig på läggandet. Segt ställande. Galet hoppigt inkallande och hopp över hinder. DK på apporteringen. Det var surt att gå av planen, men den platsliggningen hon gjorde kommer jag aldrig glömma. Jag var helt tagen av att hon låg kvar - och fick en 10:a!!! Så det tog vi med oss hem igår. (Och ett 3:e pris för er nyfikna som ville veta det också ;))

Igår eftermiddag till kväll tränade vi med Pari & Tyson och deras kompisar Catherine & Dexa! Vi var på Vällingby BK, de har riktigt bra planer men tyvärr ingen agilityutrustning uttagen. Hade gärna kört lite just igår. Men det kanske var meningen på något sätt? Trots allt ska vi ju hålla oss till lydnad. ;)

Pixie och jag hade trassel med platsliggningen; hon reser sig. Hon är otålig och väntar på att något ska hända. Tyvärr inte tillräckligt länge då hon sätter sig alt. kryper framåt.

Två mindre problem men som ändå behöver jobbas på är för tidiga sättanden under momenten läggande och ställande. Mer om det längre neeer...

Pari och Catherine tränade skydd och lydnadsövningar med sina ståtliga schäfrar. Man blir ju imponerad liksom. Där stod jag med min lilla tollartös bredvid dom.. hehe.

Idag började jag (till allas förvåning!) min dag med att plötsligt dra på mig joggingskorna och powerwalka, intervallspringa inte alltför mycket, varva med träning och liiite mer träning hemma. Jag var död, och det kan ändå nästan inte klassas som träning.

På eftermiddagen fick jag pröva på att vara figurant på BPH. Det var en glad labbetik som skulle mentaltestas, och reaktionen var lugn på henne. Kändes nästan trist, hade varit intressant att bli utskälld!

Efteråt tränade jag lydnad med Pixie och fick kanonbra coaching av Helen som alltid. Men detta passet kändes verkligen som något extra, och den bra energin ska vi ta in ordentligt.

Vi hade vädret med oss för första gången på ett par dagar. Perfekt eftermiddagssol! Här blir min hund vackert bländad av solljus... :)

Märsta-Sigtuna BK, otroligt fint skött klubb som även ryktas ha bra medlemmar och instruktörer. Jag funderar på att byta dit, men vill inte lova något än.

En nöjd matte efter två härliga träningsdagar. Nu går vi i "träningsdvala", och jag ska umgås med människor där jag inte ska prata alltför mycket hund. För efter denna vecka blir det hund rakt igenom.

"...måste man lägga allt fokus på en sak i taget." Ungefär så sa min mamma till mig för någon vecka sedan när vi pratade om tävlingar och hundsporter. Och det där citatet slog rot i mig, men har framförallt de senaste dagarna funnits nära när jag haft mer tid till mig själv och mina tankar.

Att ha många bollar i luften har för mig aldrig inträffat innan jag fick en hund, innan jag fick ett liv på riktigt. Innan 2011 var jag som ett spöke. Jag hade aldrig några vidare planer eller intressen på det sättet. En väldigt liten vänkrets och nästan ingen tid spenderades utomhus. När jag började må bra igen och få ett liv på riktigt våren 2011 började jag lära mig att faktiskt göra saker ofta, men nu till den gräns att det börjat bli för mycket virrvarr. Jag har sagt det förr men då har det bara varit ord. Jag MÅSTE börja ta tag i det som är viktigt på riktigt och lära mig prioritera. Mitt stora mål för den här terminen blir att lägga fokus på en sak i taget.

När jag var på Naturhistoriska med Zoë för ett par veckor sedan såg vi en film om polarisen och isbjörnar på arktis och alla utställningar. Vi var dit med klassen strax innan skolavslutningen, men då var besöket väldigt flummigt sådär som det brukar vara. När jag & Zoë var där var det helt annorlunda. Plötsligt mindes jag saker som vår biologilärare pratat om; evolution, artutveckling, gener.. mer än så! Jag började försöka berätta allt jag mindes och insåg hur intressant det var. Efter filmen var jag totalt mindblown. Det var som att någon öppnat ögonen, eller snarare hjärnkontoret på mig! Det knäppte till och plötsligt fick jag en massa drömmar och tankar om vad jag vill göra med mitt liv. Det känns som något som kommer hänga kvar i mitt undermedvetna och förhoppningsvis komma fram ännu mer och bli en bra drivkraft.

För min största rädsla just nu är att bli skoltrött igen, framförallt tack vare skolflytten. Internatet hjälpte mig verkligen att utvecklas som person, och naturen blev min riddare på en vit häst (för att göra en knäpp metafor). Men skolan måste bli min första största prioritet, överst på listan.

1. Jag ska få så höga betyg jag klarar av utan att köra slut på mig själv tills jag lägger av mitt i. Jag måste lära mig veta mina egna gränser, men samtidigt kunna pusha mig själv till mer.

2. Jag och Pixie ska ha ett fokus och ett fokus only: lydnaden. För som min mamma sa; "vill man bli bäst på något" och det vill jag. Jag vill tävla lydnad med Pixie, bli instruktör med specialinriktning på lydnad, ha mål och utvecklas inom denna gren jag har kommit att älska. Vi ska sticka ut och bli så mycket mer!

Mitt huvudsakliga motto är helt enkelt "Sluta prata, börja göra!" som min tränare sa åt mig. Vilket påminner mig om att jag borde ta tag i min hälsa för att faktiskt orka hålla fokuset. ;)

Lördagen, dagen utan planer och egna tävlingar, spenderade vi med Hanna & co! Vilket inkluderade Hanna, Melwin, Kristoffer, Yoda och Sebastian. Mamma och Zoë gjorde icke hundrelaterade grejer i Malmö och pappa strosade runt sådär som min pappa gör.

Vi började med att kolla på lydnad och åkte sen ut på biläventyr för att hitta tollingjaktproven. Hanna och jag tittade på ett fåtal prov först, vi såg väl inte supermycket och det blev lite långdraget att bara stå och titta. Vid 12-tiden var vi hungriga och åkte till Höör för lunch på ”Vikingen”… (haha). Sen åkte vi tillbaka till lydnadsplanerna och bara tog det lugnt. Blev verkligen peppad att köra mer lydnad, Hanna också vilket var ännu roligare! Debut på nästa års Special har hon sagt; och vi håller alla tummar och tassar för att det blir så!!

Stora utställningsdagen var som vanligt på söndagen. Hela området var packat med hundar och människor. Vi hade startnummer 40 i ringen för valpar och "felaktiga hundar". Tikarna var sist.Vi ställde upp mot syrran Tippa som slutade 3:a och en mindre tik utan synligt disk. fel som kom 1:a. Ni kan ju gissa vad Pixie fick för placering av tre tikar då. ;)

Igår var Dagen med stort d. Fast vi tog det ju som en träning och hade inte många mål på så sätt. Jag ville sätta slalomet och det gjorde vi i stort sett. Hon sprang in fel först, vi började om och då gick det fint.

I båda klasserna diskade vi oss, men glada att vi fått göra nåt. Andra omgången (hoppklass) bröt jag mitt i för vi var helt osynkade. Värmen och stressen över att äntligen få ha kul på agilityplanen gjorde Pixie till en "överallt"-hund (hon var alltså lite överallt) och min hjärna pallade inte riktigt med.

För övrigt sällskapade vi oss med trevliga människor, fotade och tittade på agilitytävlande. Hypermamman Glada kom femma i agilityklassen, och visst märks det att dom är släkt. Samma crazy tempo. ;)

På morgonen tog vi en promenad i en fin bokskog precis bredvid tävlingsplanen.

En uttråkad Zoë bestämde sig för att trädklättra...

Tigghund vid middagen.

Vacker tollartös på kvällspromenaden. Jag älskar de tysta sommarkvällarna när vi får stunder för oss själva, och bara kan vara dom vi är. Bästa känslan i hela världen.

Alla bilder från helgen kommer upp senare när jag har tid!

Vår tripp ner till Skåne började igårmorse torsdag 8.21. Tåget var framme i Hässleholm vid 12-tiden, sen tog vi ett snabbtåg vidare till Höör. Som inflikning måste jag tillägga att servicen här är bra mycket bättre och TREVLIGARE än där jag kommer ifrån.

Paus i Hässleholm! Pixie har en ny sele nu som hon tycker bra mycket bättre om. En neongul "spårsele" (kallar jag det) från Hurtta.

Här är vi på ett torg i gulliga lilla Höör. Pixie fick köra lite parkour, men trillade i halvt med baktassen på fontänen så det var ju inte jääättekuuul sa hon..

Pixie har visat vaccinationsintyg, jag köpte årets tröja och självklart programmet, där jag såg att Pixie är första start i agility. Nervositeten blir värre och värre. Jag noterade också att Pixies mamma är den andra startande! Mor och dotter är de enda som startar i agility från Agrosofens. Blir spännande.

Så kändes det när Emelie och jag kom fram till klubben i lördags. Som en bastu. Vi har svettiga redan innan vi satt igång. Vi började plocka ut hinder, även Pari kom dit med Tyson efter en halvtimma. Vi byggde en enkel men rolig kombination med hopp, slalom, platta tunneln, däck och två vanliga tunnlar.

Pixie har haft osäkerhet med däcket där hon hoppar bredvid istället för igenom. Det går lättare när bara däcket står framme upptäckte vi, men jag förstår att jag måste vara tydlig med att visa och ropa "däcket!". Slalomsäkerheten har vi inte tränat på tillräckligt. Det är nåt jag drar mig för. Vet inte varför. Min handling blir i alla fall bättre och bättre, jag måste fokusera på att vara tydlig när jag visar. Konditionen är något jag varit orolig över, men när jag väl sätter igång på planen är jag så fokuserad att jag inte ens tänker på min dåliga kondis. Jag bara springer!

På specialen får vi se vilka hinder det blir, det kommer ju vara både agilityklass och hoppklass. Min plan just nu är att köra alla balanshinder utom vippbrädan så går det som det går. Hon bör klara i alla fall A-hindret men också balansen.

Foton på när vi tränar. Tagna av Emelie Persson.

Vi varvade med att gå ut två i taget för träning till att börja med, och en annan stannade inne med de hundar som inte jobbade. Klubbstugan var härligt sval så dom pauserna behövdes! Vädret ute gick från tryck-värme till lite regn och titt som tätt åska. Ingen hund var som tur var rädd för åska, bara en lite orolig Emelie. ;)

Till sist körde jag och Pari ett lydnadspass, jag som testledare hon som tävlande. Startade med platsliggning där även Pixie deltog. Jag var orolig till att börja med, efter halva tiden kändes det osäkert men hon låg kvar. Vid avslutat moment kutade jag till köttbullarna och belönade henne lyckligt. Min pärla. <3 Pari och Tyson hade en osäker lydnadsdag, men det var trots allt bastu-värme. Han satte hoppet med en stilfull 10 poängare på slutet. Både han och Pixie verkar ha det som sin säkerhet.

Klicka som vanligt på bilderna för förstoring. :)

Som ni lär ha uppmärksammat vid det är laget så har uppdateringarna varit icke existerande. Vår släkting från Minnesota kom ju hit 10 juli, vi har alltså varit upptagna med att visa henne Stockholm. Pixie har fått stå ut med att gå promenader med mina föräldrar eftersom jag haft "huvudansvaret" över min jämnåriga "kusin". Till slut höll min älskade lilla jycke på att gå in i väggen av fnatt så jag gav oss två hunddagar med långpromenad och hundträning. (Mer om hundträningen + bilder kommer senare!)

Denna morgon har jag passat på att vara produktiv med allt som rör min hund.
- Skickat in ekipage-info till Skarpnäcks HU så nu finns vi snart officiellt som tävlande team där. Jag tävlar ju redan för Skarpnäck, men vill att det ska synas tydligt för alla såklart!
- Lämnat anmälan till Skarpnäcks KM där vi ska delta i hoppklass och lkl 1.
- Anmält och betalat till officiell tävling på Stockholms Södra BK 21 augusti.
- Uppdaterat hemsidan. Nya bilder och det allra roligaste; röntgenreslutaten!
För sisådär en vecka sedan öppnade jag Facebook för att få läsa den glada överraskande nyheten att Pixie är helt friröntgad!! HD A och ED ua.
- Jag ska till sist, så får jag fått pengar på kontot, anmäla till agilitykurs på klubben och även flera officiella lydnadstävlingar.

För övrigt kan jag väl säga att hemsidan kommer fortsätta eka lite tom ett tag till. På torsdag åker vi till Skåne för den efterlängtade Tollarspecialen 2013 där vi startar inoff agility och utställning, därefter har vi fyra dagar till med kusinen innan hon åker hem. Men det betyder såklart ett nytt intressant blogginlägg om specialens alla händelser så fort jag får tid. ;)

Nu ska jag skriva ihop ett inlägg om träningsdagen i lördags och sedan invänta vad denna gråa regniga måndag har att erbjuda.

Jag minns tyvärr inte exakt vilka dagar jag gjort allt (sommarlovssyndrom?)

Frida och jag har tagit oss till Ikea och kollat på möbler, jag åkte hem nöjd med mina möbelval och Frida med sug efter renovering av sitt eget rum.

Pixie och jag har varit på Klubben med Choko och hundvakten Andrea, följt av Kelly och Emelie! Vi byggde två kombinationer och körde lite runt i allmänhet. Jag kände mig mer säker på min handling mot slutet, i början var jag mycket virrigare. Pixie tuffade på som vanligt och försökte köra även när värmen tryckte på. En kämpe är hon!

Vi avslutade med pyttelite lydnad + korvbelöning, och jag får väl säga att jag ångrar min icke-anmälan till klass 1 på Specialen... På slutet körde jag för första gången läggande under inkallning - med perfekt resultat!!

Lite random tog vi en promenad med Clara, vi gick längs med Årstaviken där Pixie fick bada. Mucho fun tyckte hon! Simmar och plaskar om vart annat. (Simstilen bör tränas lite ;)

Igår var vi i Viksjö och träffade Pari och Tyson. Choko hängde också med oss. Pixie simmade konstant, ville inte gå upp! Hon börjar dessutom bli bättre på att plocka saker i vattnet.

Imorgon åker lilla röd och jag iväg med Pari igen, till ett annat bad. Där tänkte jag att Pixie ska få träna vattenapportering. Pari kommer ha med sig en staffe/amstaff hon passar just nu, ska bli kul att se om

Pix och han fungerar ihop. :)

Nu sitter jag på ett tåg mot Bro för att åka till midsommarfirande med kompisar. Ni kan ju gissa exakt vart vi ska fira :D

Pixie är med föräldrarna och kommer stormtrivas hos våra goda vänner som har en stor fin trädgård. Choko är lämnad till den andra hundvakten för att åka ut på firande i naturen, han kommer nog ha ännu roligare! Vi kommer förhoppningsvis ses nästa vecka på träning om jag får ihop nåt med Emelie & Kelly, hon ville gärna testa nån sport med Choko. Kanske kan Eira mops-Sasha hänga på också. :)

Mitt fokus kommer vara agilityträning såklart. Främst balanshindren, jag ska se om jag kommer på någon metod med klicker att lära in kontaktfält. Helen tipsade mig om en, ska pröva den sen också. Säkerheten på platta tunneln ska vi också träna - jag vill inte få någon hindervägran. Annars vill jag bara bli säker i mina byten, vilket jag tror kommer av sig själv när vi tävlar sen också.

Agilitydebut på Specialen - här kommer vi!!