Igår när jag och Pari skulle börja göra oss i ordning för att åka till veterinären upptäckte jag att Pixies stygn hade försvunnit! De måste ha lossnat nånstans.. mycket underligt. Jag kollade i hennes säng, för att se om hon kanske bitit loss tråden (dock ganska tvivelaktigt) men det hade hon inte. Såret ser i alla fall bra ut.

Hon har ett ärr i trampdynans ytskikt/"förhårdnaden". Trampdynan/"tån" där klon slets bort är svullen, men det beror antagligen på just det där med klon. Jag ska fortsätta ha tassen under uppsikt och har skon på utomhus. En ny klo har börjat växa ut men det kommer ta ett tag till och hon kommer antagligen vara känslig ett tag framöver. Men det borde gå bra på tävlingarna i alla fall, om hon får springa av sig då och då så hon orkar vara lydig på träningsplanen. ;) Jag låter henne springa på gräsplanen korta stunder. Hon är så jäkla duktig på att komma in, även fast hon bara vill springa ihjäl sig.

Jag ska skriva ett träningsinlägg imorgon, och i övrigt bara plugga. Har en del att göra, eftersom jag är typen som sackar efter. Pixie ska bara få korta rastningar och annars vara inne och lufta tassen.

Glad Valborg till er alla förresten! Inte för att jag direkt kan säga att jag firar det...

Gårdagen spenderades mycket utomhus i solen på en gräsplan, med filtar och kuddar. Pixie låg på rygg i mitt knä och njöt av att bli kliad. Jag passade på att knäppa ett fåtal naturbilder, det var efterlängtat! Haft bildbrist ett tag nu. När jag får tid hoppas jag kunna fota porträtt - både av hundar och människor.

Jag tog porträttbilder på Pixie från olika vinklar för att visa hur hon vuxit till sig. Hon måste ju tyvärr ha skydd på tassen, något som liknar en knallblå ballong, men det får man ignorera.

01.46 i natt vaknade jag alltså av ett konstigt ljud. Stackars Pixie står på alla fyra, hässjar och ser jättetrött ut. Det går inte att lägga sig i korgen med tratten. Innan hade hon lagt sig på golvet och somnat, men nu ville hon flytta sig.

Hon fick dricka, komma ut och kissa, sen åkte tratten på igen, fast hon fick hjälp till korgen denna gång. Men hon ville ändå inte lägga sig. Jag funderade lite och kom fram till att testa utan tratt.

Det första hon gjorde då var att hoppa upp till mig och somna på min kudde. Resten av natten sov hon djupt och tätt, tätt intill mig utan att röra bandaget. Hon var mammig helt enkelt... <3

Nu är hon utan tratt hela tiden eftersom vi har koll. Men hon bryr sig inte om bandaget alls. Bara sover, sover, sover. Vi har fått en trött valp igen helt enkelt! Orkar inte reagera på nästan nånting hon brukar reagera på. Det är väl både traumat och medicinen som påverkar det.

Igår torsdag slutade vi efter lunch och bestämde oss därför för att åka hem tidigare kommunalt. Jag bestämde mig dumt nog för att åka rulltrappa, som jag testat tidigare. Bekanta till mig har åkt rulltrappa med sina hundar utan problem, men samtidigt vet man ju aldrig innan när det verkligen händer nåt.

Pixies klo fastnade, drogs loss och dessutom skars trampdynan upp (lite mer än 1,5 cm djupt). Det blev en kraftig blödning. Jag fick jättemycket hjälp och stöd av Pari, Frida och Mikaela och lyckades hålla mig relativt lugn för Pixies skull. Men jag hade mycket ångest över det på insidan. Vi sköljde i alla fall rent såret och började ringa veterinärer.

Till sist svarade Bålsta Smådjursklinik och sa att de hade tid om vi åkte nu, nu, nu. Jag "panik-ringde" efter taxi, turligt nog kom en fort. På kliniken blev hon nedsövd med lugnande och veterinären sydde igen. Stygnen ska bort om ca 14 dygn och hon ska få smärtstillande i 4-5 dygn.

Hon har reagerat bra på smärtstillande, sover mycket och har kvar aptiten (igår och imorse var det trögt att äta). Det är tyvärr tydligen dåligt läkkött i trampdynorna. Klon kommer ta ett tag innan den växer ut, den måste passas från att bli infekterad.

Agilityträning blir det tidigast om två veckor, om ens då. Lydnadstävlingarna vill jag försöka klara ändå men vi måste träna lugnt. Korta promenader och vila är ordinerat.

Som Ewis sa till mig; jag får skylla mig själv, problemet är att Pixie fick ta smällen. Inget hon förtjänade. <3

Min lilla ängel, nyvaken med bandage och hemsk tratt. :( Hon vill bara sitta still med den..

Min hund är en sån fantastisk tokig vilde. Jag tror nästan vi skapades för varann! Hon driver mig framåt, ger mig viljan att testa mer - vilket oftast resulterar i att det blir för mycket - och att bara fortsätta även om vi tappar bort oss här å där. Vi är ju trots allt nybörjare båda två.

Idag drog vi till agilityplanen på Säbyholm. Innan körde vi viltträning men det blev inte speciellt lyckat. Kan skriva imorn kanske. I alla fall; ursäkta, men fan vad min hund kan!!! Hon springer på agilityplanen så jäkla fort, samarbetar, öser på allt allt allt.

Nu fick jag också se vad som behöver jobbas på och vad hennes starka sidor är. Längtar sååå efter agilitykurs och mer träning där vi kan få tips. Jag ska börja skriva upp agilitymål- och tankar i träningsboken för att på struktur.

Nu är det bestämt att vi ska tävla, dubbla dagar med lydnadsklass 1 på Märsta-Sigtuna 11-12 Maj. Pari och Tyson gör sin debut någon av dagarna också. Det kommer bli superkul!!!

Vi ska börja ha träningsdagar nu för lydnad, jakt, agility och kanske viltspåra om vi får till det också. Och annat. Är peppad till max.

Nu blir det en Pixie-tom skolvecka igen eftersom fröken fortfarande inte slutat löpa. Kommer bli så ensamt utan min lilla vilding...

I fredags eftermiddag hämtade jag Sarahs vovve Vince, ett charmtroll av mindre modell. Igår sken solen ordentligt så då blev det en långpromenad åt Hammarby hamnen/Fåfängan/Sofia-hållet. Idag frågade Sarah om jag kunde ha Vince en natt till och med tanke på hur skötsam och duktig han är så är det ju inga problem! Kul att få pröva på ett liv med två hundar (visserligen är Vince bra mycket lugnare än Pixie och hur min nästa tilltänka hund lär vara...)

Idag blir det till att sätta sig in i och skriva klart en text om djurplågeri. Skulle varit klar innan lovet. Hoppas bara att jag får slut på hjärn-krampen idag!!

Pixie har en såndär dålig vana som jag tror flertalet hundar har. Hon stannar inte på riktigt.

Exempel: Jag ska gå ut ur köket och vill att Pixie ligger stilla i korgen. "Gå och lägg dig" och "stanna" säger jag. Jag går ut hur köket och hör hur Pixie reser sig bakom mig och följer efter. Antingen om inte stänger nog fort kan hon försöka smita, eller så står hon helt enkelt där tills jag kommer tillbaka.

Det här ska vi nu börja jobba på. Jag kommer inte ge mig; hör/ser jag att hon går upp så går jag direkt tillbaka och tar henne till korgen. På internatet är det praktiskt nog (vanligtvis skulle jag dock inte kalla det praktiskt, bara fullkomligt irriterande) väldigt knarriga golv. Även om jag stänger dörren så hör jag om hon går upp eller inte, tack vare golvet. Hör jag att hon går upp så öppnar och dörren och säger åt henne.

Belöning sker alltid på platsen hon ska stanna på. Har hon stannat där hon ska vara så får hon belöningen där. Får hon belöningen framför/bakom sig hela tiden så kommer hon associera belöningen med att gå upp.

Hoppas någon läser detta och tar nytta av det!