Historien bakom min första hund
Våren 2011. Jag hade varit flera veckor på min hunddagispraktik under 9an när jag förstod att jag ville ha en hund. Jag tänkte mycket fram och tillbaka, hur det skulle vara att verkligen ha hund. Skulle jag klara av det på riktigt, eller ångra mig efter några veckor? Men det kändes rätt. Jag spenderade hela mina dagar på hunddagiset, pratade bara om hundar, tänkte bara på hundar. Jag hade blivit hundifierad. Till slut insåg mina föräldrar det (efter en del prat och tjat också) och sa ja till hundköp. Då återstod några frågor. - Vilken ras, när, och från vem?
Jag träffade min första tollare strax efter de sagt ja, och jag blev kär. Jag började leta runt efter information, prata med hundkunniga, leta kennlar... Och så plötsligt stämde allt. En tollarkennel i Skokloster (nära avstånd), med kull planerad att födas i juni (alltså leveransklara i augusti!). Och så hittade vi Agrosofens kennel och Helen med sina rödtottar. Vi åkte hem till Helen i april under påsklovet vilket var andra gången jag träffade tollare. Känslan att träffa dem var underbar. Men jag måste erkänna att jag var livrädd. Helt ny vad det gäller att köpa hundar var jag så orolig att Helen skulle tycka att jag var för oerfaren, att jag inte skulle få någon valp. Men allt lät positivit.
13.06.2011. Morgonen den 13 juni glömmer jag aldrig. Jag var halvt nyvaken när min mamma går in i mitt rum och praktiskt taget trycker upp sin mobil i mitt ansikte med ett leénde på läpparna. Det var från Helen. "I natt födde Glada 5 tikar och 1 hane, alla övertecknade utom en. Om ni vill ha en övertecknad tik så finns det en till er." Eftersom jag redan innan bestämt att överteckning inte spelade någon roll så läste jag förbi hela den delen. Jag hoppade ur sängen, antagligen kändes det som ett hopp på 10 meter rakt upp i luften. Lyckan jag kände då är bland det bästa jag någonsin upplevt.
Efter det fick vi regelbunden uppdatering om valparna och deras utveckling. När de var lite mer än tre veckor träffade jag dem för första gången. Då hade jag aldrig tidigare träffat valpar, så ni kan ju försöka tänka er mitt ansiktsuttryck när jag såg dem...
Jag träffade min första tollare strax efter de sagt ja, och jag blev kär. Jag började leta runt efter information, prata med hundkunniga, leta kennlar... Och så plötsligt stämde allt. En tollarkennel i Skokloster (nära avstånd), med kull planerad att födas i juni (alltså leveransklara i augusti!). Och så hittade vi Agrosofens kennel och Helen med sina rödtottar. Vi åkte hem till Helen i april under påsklovet vilket var andra gången jag träffade tollare. Känslan att träffa dem var underbar. Men jag måste erkänna att jag var livrädd. Helt ny vad det gäller att köpa hundar var jag så orolig att Helen skulle tycka att jag var för oerfaren, att jag inte skulle få någon valp. Men allt lät positivit.
13.06.2011. Morgonen den 13 juni glömmer jag aldrig. Jag var halvt nyvaken när min mamma går in i mitt rum och praktiskt taget trycker upp sin mobil i mitt ansikte med ett leénde på läpparna. Det var från Helen. "I natt födde Glada 5 tikar och 1 hane, alla övertecknade utom en. Om ni vill ha en övertecknad tik så finns det en till er." Eftersom jag redan innan bestämt att överteckning inte spelade någon roll så läste jag förbi hela den delen. Jag hoppade ur sängen, antagligen kändes det som ett hopp på 10 meter rakt upp i luften. Lyckan jag kände då är bland det bästa jag någonsin upplevt.
Efter det fick vi regelbunden uppdatering om valparna och deras utveckling. När de var lite mer än tre veckor träffade jag dem för första gången. Då hade jag aldrig tidigare träffat valpar, så ni kan ju försöka tänka er mitt ansiktsuttryck när jag såg dem...
07.08.2011. Dagen med extremt stort D. Vi skulle hämta Pixie. Veckan innan hade Helen skickat ett sms till mig när jag satt i en bil påväg till Minneapolis. Tik 2 skulle bli min, och heta Agrosofens Följa Jonna. När vi kom dit låg alla valparna och sov så jag passade på att knäppa några kort på dem. Till slut vaknade mini-pirajorna till och började tugga på papperspåsar, fötter, händer, hänga sig i håret osv. Världens sötaste små monster allihopa!
Till slut var det dags att åka så jag tog lillknytet i famnen, mamma, pappa och min gudmor som så snällt skjutsade oss tog alla grejer och vi satte oss i bilen. Pixie var väldigt orolig och rädd. Jag bäddade in henne i en handduk men hon ville bara klättra upp över min axel. Kan ju nämna att hon hade rätt vassa klor...! Efter fem minuter kissade hon tyvärr på sig (eller ja - på mig) men till slut lugnade hon ned sig och somnade. Väl hemma var hon nyfiken och nosade runt på allting hon kunde hitta, tills hon slutligen inte orkade nosa mer utan helt avslappnat tog en vilopaus under soffan.
Till slut var det dags att åka så jag tog lillknytet i famnen, mamma, pappa och min gudmor som så snällt skjutsade oss tog alla grejer och vi satte oss i bilen. Pixie var väldigt orolig och rädd. Jag bäddade in henne i en handduk men hon ville bara klättra upp över min axel. Kan ju nämna att hon hade rätt vassa klor...! Efter fem minuter kissade hon tyvärr på sig (eller ja - på mig) men till slut lugnade hon ned sig och somnade. Väl hemma var hon nyfiken och nosade runt på allting hon kunde hitta, tills hon slutligen inte orkade nosa mer utan helt avslappnat tog en vilopaus under soffan.